Var inne på nya Svenska skyttesportförbundet idag och läste deras
Bly Vitbok.
Ett par saker slår mig direkt, för det första betraktar man inte sporting som en internationell sport, förmodligen för att det inte är en OS gren, Det är snudd på skandal.
För det andra tar man förvisso upp sportingen i samband med stålskott och virkesskador, men det man glömmer att berätta är att man med blyförbudet så gott som ”dödat” denna sport som var på starkt uppåtgående tidigare.
Anledningen är inte skador på skogen som man säger i texten utan att ett enda stålhagel i ett träd kostar åtskilliga hundra kronor när trädet avverkas. Ett träd innehållande minsta stålfragment blir nämligen ”vrakat” det vill säga, förklarat odugligt när det åker igenom sågverkets metalldetektor. Det är också anledningen till att det är förbjudet att sätta häftstift eller häftklammer i träd.
Följdaktligen har de som vill lägga en sportingstig blivit hänvisade till banor som har compactsporting (begränsat område med många kastare) eller till öppet slättland eftersom ingen skogsägare med självbevarelsedrift släpper in någon med stålhagel på sina marker. Ni förstår själva svårigheten.
Jag tycker att det är aningen sorgligt att förbunden lade sig så platt när blydebatten först kom upp. Lerduvesporten har tagit mycket stryk på grund av det…
/Linda
